Det är dags

Jag känner för att flytta långt härifrån, ingenting får mig att vilja stanna.
Antingen är det humöret som spökar eller så är det så jag verkligen känner??.
Hoppas det är humöret som spökar för jag vill inte flytta ensam..
PUSS!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0